HELIOS BLOGS

Om två separerade föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn kan de avtala om hos vem av föräldrarna som barnet skall bo. Avtalet måste sedan godkännas av socialnämnden. Även domstol kan besluta om barns boende för de fall att föräldrarna ej är överens.

Ett skriftligt avtal som godkänts av socialnämnden får samma verkan som en domstols dom. Avtalet kan verkställas om föräldrarna i ett senare skede ej längre är överens om barnets eller barnens boende. Socialnämnden prövar, innan godkännande, om föräldrarnas avtal är till barnets bästa.

En av föräldrarna kan också själv vända sig till domstol med ett yrkande om att domstolen skall besluta att barnets boende skall vara hos henne eller honom. Det kan bli aktuellt när föräldrar som skall separera eller som inte bor tillsammans och som har gemensam vårdnad om barnet inte själva kan komma överens om barnets boende.

Växelvis boende innebär att ett barns boende delas och barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna. Barnet kan dock bara vara skriven hos en av föräldrarna. Det är inte ovanligt att man vid växelvis boende har ett särskilt schema för lov och storhelger.

Domstol kan, även om ena föräldern motsätter sig det, besluta att barnet skall bo växelvis hos var och en av föräldrarna om domstolen finner att det är bäst för barnet.

Det finns mycket att tänka på när man ska resa som gravid. Fram till graviditetsvecka 28 gäller reseskyddet i Din hemförsäkring. Om Du flyger efter graviditetsvecka 28 kan det få stora konsekvenser, då risken för en tidig förlossning ökar. Försäkringar för gravida som flyger slutar att gälla efter vecka 28 och de få försäkringar som gäller efter vecka 28 täcker inte kostnader som rör barnet, vilket i praktiken gör dem helt verkningslösa.

Om Du föder utomlands efter vecka 28 måste Du själv betala hela kostnaden för förlossningen. Du får även själv betala hemtransporten för Dig och barnet. En hemtransport från Thailand kan kosta omkring en halv miljon kronor. Även en hemtransport av mamma och barn inom EU kan kosta hundratusentals kronor.

Rådet som vi jurister ger våra klienter är således att man inte bör resa efter vecka 28. Du riskerar att föda på en okänd plats och utan kontroll över Din förlossning. Du riskerar dessutom att få betala samtliga kostnader själv eftersom försäkringarna slutat gälla.

Waldenberg Melin erbjuder tjänster inom försäkringsrätt och har duktiga försäkringsjurister. Tveka inte att kontakta någon av våra jurister för att efterhöra vad Du kan ha rätt till i försäkringsersättning då en skada har skett.

Har du erhållit ett negativt beslut från Försäkringskassan avseende sjukpenning, sjukersättning, livränta, assistansersättning eller någon annan förmån? De flesta beslut från Försäkringskassan kan man överklaga. Det är olika tidsfrister i olika typer av socialförsäkringsärenden. Titta längst bak i ditt beslut från Försäkringskassan för att ta reda på vilken överklagandetid som gäller i ditt ärende.

Försäkringskassan fattar beslut inom många typer av områden, de flesta av dessa beslut kan överklagas eller omprövas hos Försäkringskassan själva. Går även omprövningsbeslutet dig emot finns det möjlighet för en överklagan till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten går då igenom ärendet och prövar beslutet på nytt. Förvaltningsrättens beslut kan också vidare överklagas till Kammarrätten, där det krävs prövningstillstånd.

Många söker hjälp hos en jurist för att överklaga sitt beslut om sjukersättning. En avgörande aspekt för att vinna bifall till en omprövning eller en överklagan är att det finns ett aktuellt och innehållsrikt medicinskt utlåtande som styrker behovet av den aktuella förmånen.

Behöver du hjälp att ompröva eller överklaga ett beslut från Försäkringskassan är du välkommen att kontakta någon av våra jurister.

Utgångspunkten för beräkning av hur mycket underhållsbidrag som krävs är barnets ålder. Man gör sedan ett tillägg för vad man kallar särskilda kostnader, till exempel om barnet har behov av glasögon, mediciner eller liknande. Från detta drar man av bland annat det barnbidrag som barnet får. Man fastställer på så sätt barnets behov, vilket används för att beräkna hur mycket underhållsbidrag som krävs.

Den summa som man finner att barnet har behov av skall fördelas mellan föräldrarna i enlighet med deras ekonomiska förmåga. Denna baserar sig på föräldranas inkomster med avdrag för bland annat boendekostnader och egna levnadskostnader. Man får då fram ett överskott för vardera förälder. Därefter fördelar man barnet behov utifrån föräldrarnas överskott. Utifrån den summan bestämmer man hur mycket underhållsbidrag ena föräldern ska betala.

Barnet har rätt till en standard i likhet med den betalande förälderns. Om föräldern har en relativt hög standard kan barnet ha rätt till ett standardtillägg. Ju högre inkomst föräldrarna har desto högre kan standardtillägget bli.

Juristerna på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med underhållsbidrag och hjälper dig gärna att göra en beräkning på hur mycket underhållsbidrag ditt barn har rätt till. Vi hjälper dig också att väcka talan i domstol om den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin underhållsplikt.

En av de största kostnadsposterna är för många företag lokalhyran. I ett lokalhyreskontrakt regleras bland annat hyrans storlek. I de flesta hyreskontrakt finns en indexklausul som innebär att hyran räknas upp med inflationen varje år.

Innan Du som företagare skriver på ett hyresavtal avseende lokal bör Du läsa igenom lokalhyresavtalet noga. Ta reda på vad som ingår i hyran och vilken uppsägningstid som gäller.

Om ett lokalhyreskontrakt löper i mer än nio månader har lokalhyresgästen i regel ett så kallat indirekt besittningsskydd. På grund av detta skydd kan hyresvärden få ersätta hyresgästen för eventuella förluster för det fall att hyresavtalet upphör i förtid. Du har även såsom lokalhyresgäst, på grund av besittningsskyddet, rätt till skälig tid för avflyttning vid en uppsägning av lokalhyreskontraktet.

Det är möjligt att mellan en hyresvärd och en hyresgäst fördela ansvaret för lokalens brandskydd genom en så kallad brandskyddsklausul. Om hyresgästens ansvar i denna del är förenad med en kostnad kan detta komma att påverka hyran.

För det fall att Du har frågor om lokalhyresrätt och lokalhyreskontrakt är Du välkommen att kontakta någon av våra jurister på Waldenberg Melin Juridik. Vi arbetar mycket med hyresrätt för både privatbostäder och lokaler och svarar gärna på Dina frågor om till exempel uppsägningstid, hyrans storlek, besittningsskydd och hyresvärdens respektive hyresgästens skyldigheter och rättigheter.

Hästen som handelsobjekt är mycket speciell; inte minst på grund av att den är dyrare än de flesta andra djur. Olika hästar skiljer sig också markant från varandra då det finns stora variationer beroende på användningsområde, ras, pris, ålder och kvalité. Det är därför viktigt att Du har ett köpeavtal som är anpassat just efter Ditt hästköp och som i största möjliga mån gör att Du undviker både formella fel samt även eventuella fel och brister hos hästen.

Vid köp av häst bör naturligtvis veterinärbesiktning ingå. Som köpare är det bra om Du anlitar den veterinär som sedan kommer att ha hand om hästen vid vaccinationer och eventuell sjukdom. Vad som är normalt och inte beror på; det finns ofta inga riktigt bestämda gränser mellan vad som är normalt och vad som är sjukligt. Olika veterinärer tillmäter iakttagna förändringar olika betydelse. Viktigt är att Du inte godtar ett gammalt veterinärintyg då en häst kan ådraga sig skador och sjukdomar efter utförd veterinärbesiktning men innan Ditt köp. Du bör också anlita en veterinär som har hästar som specialitet.

Upprätta alltid ett köpekontrakt vid köp av häst då ett rätt upprättat köpekontrakt är en god förutsättning för att undvika framtida tvister om vad som överenskommits vid köpet. Två av våra hästjurister på Waldenberg Melin Juridik har tävlingsridit under många år och har stor kunskap om hästjuridik och vet därför vad som är viktigt för Dig som köpare. Se till att få ett köpeavtal som är anpassat efter Dina behov och som ger Dig en säkerhet att falla tillbaka på i eventuella framtida tvister.

Omedelbart efter köp av hästen bör hästen försäkras i den fullständiga försäkringsformen A1; köpekontraktet bör stadga att köpet skall återgå om Du inte kan få hästen fullständigt A1-försäkrad. Försäkringsbeloppet skall uppgå till fulla köpeskillingen.

Lycka till med Ditt hästköp! Uppkommer det frågor i samband med detta är Du välkommen att kontakta en av våra hästjurister.

När någon avlider skall en bouppteckning göras. Om boets tillgångar inte täcker skulder och avgående poster kan man istället gör en dödsboanmälan hos kommunen. För det fall att det ingår fast egendom eller bostadsrätt skall dock alltid bouppteckning göras. Den som bäst känner till boet är den som skall uppge boet. Ofta är det efterlevande maka, sambo eller den avlidnes bröstarvingar.

En bouppteckning är en form av deklaration över boets behållning vid dödsfallet, ägnad att klargöra för dödsbodelägare och efterarvingar vad som ingår i boet. För det fall det finns särkullbarn är det av särskild vikt att anlita en jurist för att förrätta bouppteckningen, så att man är förvissad om att alla parters rättigheter bevakas.

Alla dödsbodelägare skall enligt lag kallas till bouppteckning. Det finns inget tvång att närvara, men ett bra råd är att be bouppteckningsförrättaren om en kopia av bouppteckningshandlingen (jämte bilagor) innan den ges in till skattemyndigheten för registrering. På så sätt har man möjlighet att göra invändningar mot eventuella felaktigheter eller ställa frågor, vilket kan föranleda nödvändiga korrigeringar i bouppteckningen.

Sedan bouppteckningen registrerats hos skattemyndigheten, kan tillgångarna skiftas ut till arvingarna genom ett arvsskifte. Det är lämpligt att upprätta en arvskifteshandling för detta ändamål.

Vi på Waldenberg Melin Juridik ser framemot att vara er behjälpliga med såväl bouppteckning och arvskifte liksom med granskning och rådgivning angående dessa handlingar.

Vi på Waldenberg Melin Juridik, Din jurist i Göteborg, har öppet hela sommaren. Du som kund kommer att få just den hjälp som Du behöver, på ett sätt som passar just Dig, under hela sommaren.

Vi nås på 031 - 78 00 790 mellan klockan 08:30 och 16:30 hela sommaren. Respektive ombud nås även på sitt mobilnummer som går att finna under fliken medarbetare.

Vi önskar gamla och nya kunder samt samarbetspartners en riktigt trevlig sommar!

Ärvdabalken stadgar en viss arvsordning genom att dela in arvingar i arvsklasser. När en arvsklass är uttömd, träder nästa arvsklass i arvsordningen in.

Första arvsklassen i arvsordningen är bröstarvingar, det vill säga den avlidens barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare.

Andra arvsklassen, som alltså träder in om det inte finns bröstarvingar omfattar den avlidnes föräldrar och syskon, både helsyskon och halvsyskon.

Tredje arvsklassen i arvsordningen, vilken träder in när det varken finns arvingar i första eller andra arvsklassen, omfattar föräldrars syskon. Finns det inte heller några syskon till den avlidens föräldrar, träder inte föräldrars syskonbarn, det vill säga kusiner in. Kusiner ärver alltså inte den avlidne och ingår inte i arvsordningen.

För det fall det inte finns några arvingar alls tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap istället allmänna arvsfonden.

Om en avliden person efterlämnar make eller maka ärver denne före gemensamma bröstarvingar. För det fall den avlidne efterlämnar bröstarvingar som inte är barn till efterlevande make eller maka ärver dessa barn, s.k. särkullbarn. Efterlevande make eller maka ärver i dessa fall inte alls om inte makarna har ett testamente.

Sambor ärver inte varandra, det krävs testamente för att sambor ska ärva den avlidna sambons kvarlåtenskap.

Man kan alltid upprätta ett testamente för att själv råda över sin kvarlåtenskap, så sätt kan arvsklassernas funktion och därmed den lagstadgade arvsordningen slås ut. En person som helt saknar arvingar kan upprätta ett testamente till någon person, fond eller stiftelse, för att på så vis rikta sitt arv istället för att kvarlåtenskapen tillfaller allmänna arvsfonden.

För hjälp och rådgivning rörande arvsordning är ni välkomna att kontakta oss på Waldenberg Melin Juridik.

Vid ett fastighetsköp finns det ett antal formkrav som måste vara uppfyllda för att köpet ska vara giltigt. Fastighetsköpet skall genomföras genom att man upprättar en skriftlig handling som undertecknas av säljaren och köparen. Av handlingen skall framgå köpeskilling för aktuell fastighet. En överlåtelseförklaring är också ett formkrav, det vill säga att det av köpehandlingen framgår att säljaren överlåter fastigheten till köparen. Om dessa formkrav ej är uppfyllda är ett fastighetsköp ogiltigt.

Ett fastighetsköp får ej göras beroende av villkor under mer än två år. Om man i köpeavtalet avtalar om villkor som sträcker sig över längre tid än två år är fastighetsköpet också ogiltigt.

Om säljaren och köparen kommer överens om annan köpeskilling än den som anges i aktuell köpehandling, är den överenskommelsen ogiltig. Den köpeskilling som gäller är istället den som står i köpehandlingen.

Det är vanligt att man även upprättar ett köpebrev. I själva köpehandlingen, köpeavtalet, anges ofta att köpebrev skall upprättas. Har man tagit in en sådan formulering anses fastighetsförvärvets fullbordan gjorts beroende av att köpeskillingen erlägges. Säljaren kan då häva köpet om köparen inte betalar i tid. Köpebrevet skrivs alltså först när köpeskillingen är betald. Ett köpebrev är dock inte något för ett fastighetsköp.

Våra jurister kan hjälpa dig att upprätta köpehandlingar som uppfyller formkrav vid fastighetsköp.

Många lever idag såsom sambo under långa tidsperioder. En vanlig missuppfattning mellan sambor är att sambolagen ger lika bra skydd som äktenskapslagstiftningen. Det ekonomiska skyddet för sambor är dock mycket svagare än för gifta när samboförhållandet upphör och en bodelning ska genomföras.

Sambolagen medför att vardera part äger den egendom som de ägde innan samboförhållandet inleddes. Såsom samboegendom ses endast den bostad och det bohag som samborna har anförskaffat för gemensamt bruk. Vid en bodelning enligt sambolagen är det den gemensamt inköpta egendomen som skall delas lika mellan parterna. Som sambor bodelar man inte aktier, fonder eller vad som finns på bankkonton.

Kan man som sambor inte enas vid en bodelning har man möjlighet att ansöka om en bodelningsförrättare. Denne kommer då att gå igenom sambornas egendom för att sedan fatta beslut i enlighet med de regler om bodelning som finns i sambolagen. För att undvika onödiga tvister är det därför bra att sambor redan tidigt i samboförhållandet bestämmer hur de önskar reglera sina egendomsförhållanden. Detta görs genom ett samboavtal, vilket är en trygghet för båda parter under förhållandet. Samboavtalet medför också att onödiga tvister undviks vid en separation och efterföljande bodelning.

Om Du är sambo och mitt uppe i en separation och bodelning, eller bara har frågor om hur Du bäst skyddar Dig inför framtiden, är Du välkommen att kontakta oss. Vi hjälper Er att upprätta det samboavtal som ger bäst skydd med hänsyn till Era specifika behov. Våra jurister är även behjälpliga med att upprätta andra dokument som kan vara ett viktigt ekonomiskt skydd för sambor såsom till exempel skuldebrev, samäganderättsavtal och testamente mellan sambor.

Från och med den 11 april finns vi i nya lokaler på Götabergsgatan 20 i Göteborg. Götabergsgatan ligger i Vasastaden, mellan Vasaplatsen och Avenyn, på kort gångavstånd från spårvagns- och busshållplatserna Valand och Vasaplatsen. Det finns parkeringar på Götabergsgatan och man kan också parkera på Heden och gå några kvarter upp för Vasagatan.

Våra telefonnummer, mailadresser och faxnummer är de samma som tidigare.

Välkomna till våra nya lokaler!

Den som har vårdnad om ett barn har det juridiska föräldraansvaret. När ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna, gemensam vårdnad, är ansvaret delat. När en av föräldrarna har vårdnaden, ensam vårdnad, bär denne ensam det juridiska ansvaret.

Enligt föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet, god uppfostran och skall behandlas med aktning för sin person. Barn får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det är således inte tillåtet att använda sig av våld i uppfostran. Att använda sig av kroppslig bestraffning gentemot barn är dessutom straffbart enligt brottsbalken. Detta gäller även lättare slag och att lugga barnet. Barn får heller ej låsas in eller hotas, skrämmas, förföljas eller förlöjligas.

Som vårdnadshavare ansvarar föräldern för barnets behov av omsorg. Barn har rätt till fysisk omsorg i form av bostad och utbildning men även till psykisk omsorg i form av omtanke, trygghet och förståelse.

Normalt innebär det juridiska ansvaret också att ha den faktiska vården om barnet. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men bor isär, har dock vanligen bara den ena föräldern hand om den dagliga vården om barnet eller barnen.

Om föräldrarna är gifta med varandra när barnet föds har båda föräldrarna vårdnaden. Om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse har de gemensam vårdnad om barnet från dagen för giftermålet. Detta betyder att om föräldrarna är ogifta så får modern vårdnaden om barnet från födseln.

Om gifta föräldrar skiljer sig fortsätter dessa normalt att ha gemensam vårdnad om barnet. Om någon av föräldrarna, eller båda, önskar att vårdnaden skall upplösas krävs en överenskommelse mellan föräldrarna eller att detta begärs hos tingsrätten.

Vi har under en tid arbetat på en ny webbplats som vi idag lanserar. Vår hemsida är uppdaterad för att bättre utnyttja dagens moderna webbläsare och innehåller också mer information om de tjänster som byrån erbjuder.

Då feedburner tjänsten som vi nyttjar för utskick av nyhetsinlägg kan bli förvirrad vid stora uppdateringar, kan det hända att vissa gamla nyhetsinlägg skickas ut till prenumeranter.

Välkommen till vår nya hemsida.

En konkurrensklausul förbinder Dig som anställd att, inom en viss tid efter att anställningen upphört, inte ta anställning hos konkurrerande företag eller starta eget företag som konkurrerar med Din före detta arbetsgivare.

Konkurrensklausuler i anställningsavtal ignoreras inte sällan; ibland innebär detta att den anställde inte funderar på vad konkurrensklausulen innebär för denne. Denna obetänksamhet kan få stora konsekvenser för Dig som arbetstagare. Att låta en jurist granska ett anställningsavtal med konkurrensklausul är oftast en mycket bra investering. Ibland sätter arbetsgivaren en tidsgräns, eller i vissa fall en geografisk gräns, för hur lång tid som måste gå innan Du börjar arbeta hos Din nya arbetsgivare. En jurist kan hjälpa Dig så att Du får ett skäligt anställningsavtal.

Vi på Waldenberg Melin Juridik vill ge följande tips till Dig innan Du skriver på ett anställningsavtal med konkurrensklausul:

• Se till att Du får en skälig ersättning från företaget under den tid som Du av konkurrensklausulen är förhindrad att arbeta hos en annan arbetsgivare.
• Beakta tidsramen i konkurrensklausulen; tidsramar och omfattning varierar.
• Se till att Du kompenseras ekonomiskt om Du skriver på ett anställningsavtal med konkurrensklausul; antingen genom ett lönepåslag eller genom påfyllnad till Din tidigare lön för det fall att Du tvingas ta ett arbete med mindre betalt.

Nyligen av Konsumentverket publicerad statistik visar att klagomålen på hantverkare har ökat med 10 % jämfört med 2008. Av de totalt cirka 104 000 konsumentklagomålen från 2008 handlade 21 785 om boende. Hälften av dessa klagomål handlar om reparations- och underhållstjänster.

Klagomålen som rör reparations- och underhållstjänster handlar många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet.

Vi på Waldenberg Melin Juridik vill ge följande råd till den som skall anlita hantverkare för reparations- eller underhållstjänster:

• Se till att skriva avtal om det som är viktigt för Dig som konsument. Viktiga frågor är här vad som skall ingå i tjänsten/arbetet, vad det skall kosta och när det skall vara klart.
• Upprätta ett skriftligt avtal för att undvika missförstånd. Ett skriftligt avtal gör det också lättare för Dig som konsument att få rätt om Du är missnöjd och vill klaga.
• Om tilläggsarbeten uppstår under resans gång; glöm ej att avtala även om dessa. Även detta avtal bör vara skriftligt.

Om Du som konsument funderar på att anlita en hantverkare och vill upprätta ett avtal eller har funderingar på hur Du bör utforma ett sådant för att tillvarata Dina intressen på bästa sätt är Du välkommen att kontakta oss. Vi kan också hjälpa Dig om Du är missnöjd med en redan anlitad hantverkare och befinner Dig i början av, eller mitt uppe i en tvist.

I lagens mening betraktas hästen som en sak, emellertid är hästen som handelsobjekt något speciell. Hästen är till skillnad från många andra föremål ett levande ting, vilket många gånger komplicerar en eventuell tvist om återgång (hävning) av köpet. Återgång av köpet innebär att säljaren tar hästen åter och köparen återfår erlagd köpeskilling, dvs. hästköpet hävs.

I fråga om köp av häst är köplagen tillämplig dels näringsidkare emellan, dels privatpersoner emellan. Konsumentköplagen, vilken syftar till att skydda den normalt sett svagare parten, gäller då en näringsidkare säljer en häst till en privatperson.

En vanlig missuppfattning bland hästköpare är att det finns en generell ångerrätt. Så är inte fallet. Grundprincipen enligt avtalslagen är att ett träffat avtal är bindande mellan avtalsparterna. Vid köp av häst måste köparen, för att kunna häva hästköpet, kunna åberopa ett giltigt köprättsligt fel eller annan rättslig grund för att köpet skall kunna gå åter.

Vidare gäller att en köpare som vill häva hästköpet inom skälig tid från det att felet upptäcktes, måste reklamera felet till säljaren, dvs. lämna meddelande om felet. Reklamation kan ske såväl muntligen som skriftligen, dock är det senare att rekommendera med hänsyn till bevismöjligheterna i ett senare skede. Före den 1 april 2005 gällde att den absoluta gränsen för reklamation var två år efter leveransen av hästen. Efter lagändring den 1 april 2005 utsträcktes denna frist till tre år. Vad som kan anses vara ?inom skälig tid? får bedömas från fall till fall med hänsyn till omständigheterna. I en rättslig process är det i slutändan domstolen som har att avgöra vad som kan anses vara inom skälig tid. En skälig reklamationstid har många gånger ansetts vara två till tre veckor från det att felet upptäcktes. Av konsumentköplagen framgår att reklamation som görs inom två månader efter det att köparen upptäckt felet, alltid skall anses ha lämnats inom skälig tid.

För att köparen med framgång skall kunna häva köpet av hästen, krävs att denne kan bevisa att felet hos hästen förelåg redan när ett kontrakt skrevs och när det gäller så kallade ?dolda fel? att felet inte har kunnat upptäckas vid normala undersökningar som kan anses befogade vid hästköp, såsom veterinärbesiktning av hästen. Köparen har alltid en undersökningsplikt att uppfylla och fel som skulle kunnat upptäckas inom ramen för denna plikt kan köparen inte åberopa som grund för att häva sitt hästköp. Kraven på en köpare som har särskild kunskap och erfarenhet om hästar är strängare än de som kan ställas på någon som är betrakta mer som en novis på området.

Huvudregeln är således att det är den som påstår att fel föreligger som har styrka detsamma. I de fall konsumentköplagen är tillämplig åtnjuter dock konsumenten ett starkare skydd på så sätt att ett fel som visar sig inom sex månader efter hästen avlämnades, skall anses ha förelegat vid avlämnandet om inte annat visas eller det är oförenligt med varans eller felets art. I sådana situationer är bevisbördan omvänd genom att säljaren då har att bevisa att felet ej förelegat vid tiden för köpet. Lagändring i detta avseende genomfördes 1 juli 2002.

Som ovan antytts, blir frågan om hävning av hästköp på grund av fel, en process mellan köpare och säljare där det avgörande momenten blir vem av dem som kan styrka sina påståenden. Veterinärjournaler, besiktningsprotokoll och övrigt medicinskt underlag får i regel en central roll som bevismaterial. Utgångspunkten för vad som kan anses vara ett fel är vad som avtalats mellan parterna i köpekontraktet för hästen.

Har Du hamnat i en besvärlig situation i samband med hästköp? Waldenberg Melin Juridiks jurister har mångårig erfarenhet på området och kan erbjuda Dig vidare juridisk hjälp i Ditt ärende. Välkommen att kontakta oss för ett första förslag på hur Du skall gå vidare.

Göteborgs tingsrätt flyttar till nya lokaler på Ullevigatan 15 från och med den 15 februari 2010.

Kontaktuppgifter:

Postadress: 404 83 Göteborg
Besöksadress: Ullevigatan 15
Telefon: 031-701 10 00
Fax: 031-774 00 92
Email: gbg.tingsratt@dom.se

Arbetstagare skall vid tjänsteresor erhålla traktamente från sin arbetsgivare. Utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter som innebär ökade levnadskostnader skall täckas av traktamentet.

Skatteverket har regler för traktamente. Kort kan sägas att för att traktamentet skall vara skattefritt måste bland annat utgifterna överstiga ett visst belopp, omfatta minst en övernattning och den anställde måste resa till en plats som ligger mer än 50 kilometer från hans eller hennes vanliga arbetsplats och mer än 50 kilometer från bostaden.

Om Du har frågor kring traktamente, inte får ut rätt traktamente eller är osäker på om Du erhåller för lite i ersättning för Dina ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresa är Du välkommen att kontakta oss så hjälper vi Dig.

Vi på Waldenberg Melin Juridik vill tacka alla våra kunder och samarbetspartners för det gångna året. 2009 har för Waldenberg Melin Juridik AB varit framgångsrikt; bland annat har vi fått många intressanta ärenden både från privatpersoner och företag, vi har anställt två nya duktiga jurister och utökat vårt tjänsteutbud. Vi har även erhållit ett komplett juridiskt bibliotek på grund av två större byråers sammanslagning.

Vi önskar Er alla en god fortsättning på 2010!

Waldenberg Melin Juridik välkomnar sin nya jurist Emelie Olsson. Emelie har läst vid Örebro Universitet och tog sin jur. kand. examen 2009. Hon har fördjupat sig inom straffrätt och påföljdslära samt inom familjerätt. Hon skrev sitt examensarbete inom familjerättens område. Emelie började arbeta hos Waldenberg Melin Juridik i december 2009. Innan dess fullgjorde hon sin arbetsplatsförlagda praktik på byrån och arbetade även hos Waldenberg Melin Juridik under sommaren 2009.

Arbetsdomstolen är högsta instans i alla arbetsrättsliga tvister men kan i vissa fall även utgöra den enda instansen. Tingsrätten är alltid första instans i de fall där talan väckas av enskild arbetstagare, till exempel av någon som inte är med i ett fackförbund. I de fall där en organisation agerar som kärandepart och det rör sig om en kollektivavtalsreglerad arbetsplats skall talan däremot väckas direkt i Arbetsdomstolen.

Tanken bakom fördelningen av tvisterna mellan tingsrätterna och Arbetsdomstolen är att Arbetsdomstolen skall pröva mål som väcks av organisationer och som avser medbestämmandelagen, kollektivavtal eller kollektivavtalsreglerade förhållanden. En viktig orsak till detta är att sådana tvister som regel blir föremål för tvisteförhandlingar innan de kommer till domstol. Tvisterna genomgår således ett visst förfarande redan innan de når Arbetsdomstolen. Talan i övriga arbetstvister skall väckas i tingsrätt och blir på så vis garanterade ett flerinstansförfarande. Till skillnad från Högsta domstolen så överlämnas alla fall som överklagas till Arbetsdomstolen. Prövningstillstånd erfordras inte för att en arbetsrättslig tvist skall omprövas.

Det som skiljer Arbetsdomstolen från övriga domstolar är dess särpräglade sammansättning. Domstolens ledamöter kan delas in i tre kategorier: ämbetsmän, arbetsgivarledamöter och arbetstagarledamöter. Vid en rättegång består Arbetsdomstolen av sju ledamöter, en ordförande samt sex andra ledamöter som inte är anställda vid domstolen. I mål av enklare karaktär kan domstolen bestå av endast tre ledamöter. I det vanliga förfarandet med sjumannasammansättningen ingår två ledamöter som har utsetts av arbetsgivarsidan, två ledamöter som har utsetts av LO, TCO och SACO samt tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.

Om du önskar hjälp med en tvist som rör ditt arbete är du välkommen att kontakta oss på Waldenberg Melin Juridik.

Du kan ladda ner konstandsfri information kring Arbetsdomstolens domar från Sveriges Domstolar.

Under sommaren överlämnade 2008 års adoptionsutredning sitt betänkande till regeringen. Bakgrunden till utredningen är att antalet adoptioner från andra länder ökar och att regelverket behövt ses över.

Utredningen föreslår ett flertal förändringar och nya adoptionsregler. Fokus vid en adoption skall vara barnets bästa och för att tydliggöra detta föreslås att man inför en bestämmelse i föräldrabalken som klargör detta. Vidare menar utredningen att man skall ge domstolarna ett bättre beslutsunderlag genom att förlägga adoptionsutredningen till tjänstemän istället för som idag till socialnämnden. Tjänstemännen skall göra en bedömning utifrån barnets bästa och lämna en rekommendation till domstolen. Barnet skall om möjligt få komma till tals under utredningen, vidare skall barnets biologiska föräldrar höras om så kan ske.

Idag kan endast gifta par adoptera gemensamt. Bland de nya adoptionsreglerna som föreslås så skall detta vara möjligt även för sambor. Sambor ska också kunna adoptera andra sambons barn genom så kallad styvbarnsadoption.

Det har förekommit diskussion kring ålderskraven när det gäller adoption. Utredningen föreslår att socialnämnden inte skall lämna medgivande till sökande som fyllt 43 år. Däremot skall den tid som medgivandet gäller utökas till tre år istället för som idag två år.

Utredningen föreslår i adoptionsreglerna begränsningar i möjligheterna till så kallad enskild adoption, alltså adoption utan att denna förmedlas av auktoriserad adoptionsorganisation. Enskild adoption skall endast vara möjligt om det finns släktskap mellan sökanden och barnet eller om det finns andra särskilda personliga förhållanden. Även i dessa fall ska en prövning ske om vad som är till barnets bästa.

Du kan läsa mer om de föreslagna adoptionsreglerna (SOU 2009:61) på regeringens hemsida.

Regeringen har tillsatt en utredare för att göra en översyn över djurskyddslagen. Landshövding Eva Eriksson skall göra en bred översyn av den nuvarande djurskyddslagstiftningen. Den nuvarande djurskyddslagen infördes 1988 och har sedan dess inte setts över i sin helhet. Regeringen menar att det idag finns en annan kunskap om djur och deras behov samt att dagens lagstiftning inte i tillräcklig utsträckning löser en del av de problem som finns. Bland annat nämner man problem med övergivna och förvilade djur och avel som leder till djurskyddsproblem. Man menar också att det finns anledning att granska om man kan finna vilka parametrar som är bättre än dagens för att mäta välbefinnandet hos olika djurslag.

I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge sägs att hänsyn till barnets bästa alltid skall tas. Många har säkert hört talas om detta utan att egentligen veta vad det i praktiken innebär.

Enligt 6 kapitlet föräldrabalken skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, detta gäller såväl för domar och beslut av domstol som för beslut av socialnämnden. De bestämmelser i svensk lag som stadgar att det skall finnas ett tydligt barnperspektiv vid frågor och beslut som rör barn, har en stark anknytning till FN:s barnkonvention.

I föräldrarbalken anges inte vad som närmare bestämt skall anses vara barnets bästa. Det beror på att det inte är möjligt att i lagtexten mera utförligt och precist ange vad som skall vara bäst för barnet; det är nödvändigt att göra en individuell helhetsbedömning i varje enskilt fall. Bedömningen av vad som skall anses vara barnets bästa får inte göras schablonmässigt, dock framhålls vissa omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa. Avseende skall till exempel särskilt fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar av föräldrarna samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Barnets vilja skall också tas hänsyn till med beaktande av ålder och mognad. Viktigt i sammanhanget är att så långt det är möjligt, beakta såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för barnet.

Begreppet barnets bästa är således relativt, dess innebörd kan förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället ändras. Det är domstolen respektive socialnämndens uppfattning, antaganden och bedömningar som till sist blir avgörande i frågan om vad som skall anses vara till barnets bästa.

Mer konkret innebär begreppet barnets bästa, att avgörande vid ställningstagande till frågor om vårdnad, boende och umgänge, innebär att barnets föräldrar måste prioritera barnets behov framför sina egna; det skall således inte vara den vuxnes behov att ha barnet som avgör. Vårdnaden om ett barn har inte att göra med och får inte heller ha att göra med rättvisa mellan föräldrar, belöning, kompensation eller bestraffning för hur föräldrarna har betett sig mot varandra. Föräldern skall vara till för barnet och inte tvärtom.

Frågor om barn och vad som är ett barns bästa i tvister om vårdnad, boende och umgänge är inte en jämställdhetsfråga. Bestämmelserna i föräldrarbalken är numera könsneutrala och bygger på uppfattningen att barn har behov av goda och nära relationer med båda föräldrarna och att inte någon av föräldrarna på grund av sitt kön är mer lämpad som vårdnadshavare än den andra.

När två föräldrar separerar, är det för ett barns utveckling och välbefinnande viktigt att det har nära, goda och inte minst regelbundna relationer till båda sina föräldrar; detta oavsett om dessa bor tillsammans och oavsett om de är i konflikt eller ej. Det är i de allra flesta fall bäst för barnet att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, men barnets rätt i detta avseende får inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn måste ha en absolut rätt att inte självt bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. För det fall att sådant förekommer är det till barnets bästa att den förälder vilken inte riskerar att utsätta barnet för några risker, tillerkänns ensam vårdnad.

För det fall att tvist som rör barnet uppstår, är det viktigt att denna avgörs med minsta möjliga tidsutdräkt, då barn har en annan tidsupplevelse än vuxna.

Waldenberg Melin Juridik handhar ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge, välkommen att höra av Dig med Dina frågor.

Waldenberg Melin Juridik välkomnar sin nya jurist Ximena Bene. Ximena har läst vid Lunds universitet och tog sin jur. kand. examen i början av 2009. Hon har fördjupat sig inom avtalsrätt och affärsjuridik och skrev sitt examensarbete inom arbetsrätten. I detta arbete studerade hon Arbetsdomstolens tolkning av 36 § avtalslagen. Utöver kurserna inom jur. kand. programmet har Ximena även läst tekniska kurser och kriminologi. Ximena har tidigare arbetat på SKTF:s Arbetslöshetskassa. Utöver svenska och engelska talar hon flytande spanska och en del franska.

Det sätt varpå en anställning rättsligt upphör eller kan upphöra är avhängigt vilken anställningsform det rör sig om. Normalformen för en tillsvidareanställnings upphörande är uppsägning. Uppsägningen innebär att anställningen upphör efter viss uppsägningstid. Grundstommen i det svenska arbetsrättsliga systemet utgörs av kravet på saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd (LAS). Om en anställd önskar lämna en tillsvidareanställning är han fri att göra det med den begränsningen att uppsägningstid skall iakttas; några krav på saklig grund eller motsvarande gäller således inte i jämförelse med vad som gäller för arbetsgivaren. Anställningsskyddets struktur inrymmer vidare de regler som begränsar arbetsgivarens rätt att i en arbetsbristsituation fritt välja vilka om skall sägas upp, så kallade turordningsregler, samt reglerna om företrädesrätt till återanställning.

Kravet på saklig grund kan hänföra sig till uppsägning antingen på grund av arbetsbrist eller uppsägning på grund av personliga skäl; en distinktion som är viktig att upprätthålla eftersom verkningarna är olika beroende på vilken kategori en uppsägning hänförs till. Exempelvis gäller turordningsregler och företrädesrätt till återanställning endast i arbetsbristsituationer. Arbetsgivaren har enligt lag och Arbetsdomstolens praxis en omfattande omplaceringsskyldighet; en undersökningsplikt vad gäller möjliga omplaceringstillfällen. Denna skyldighet innebär, att om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig, denne skall göra detta. Dock måste det vara skäligt och möjligt. En arbetstagare har rätt att göra anspråk på en viss inskolningsperiod, det vill säga arbetsgivaren får normalt sett acceptera en viss inlärningstid; det får dock inte vara fråga om någon omskolning. Att det ska vara möjligt innebär att det i arbetsgivarens verksamhet ska finnas något ledigt arbete tillgängligt, det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att skapa nya arbeten endast för att en arbetstagare ska få behålla sin anställning.

En arbetsgivare kan normalt sett inte nöja sig med att enbart påstå att arbetsbrist föreligger, underlag bör kunna visas för ett sådant ställningstagande. För det fall att uppsägningen ändå bedöms vara nödvändig, har den enskilde arbetstagaren ? vid sidan av vad som eventuellt kan följa av avtal om särskilda trygghetsanordningar ? det skydd som ligger i regler om uppsägningstid, om turordningslistor som bygger på principen ?sist in ? först ut?, samt rätt till återanställning för den som har sagts upp med anledning av arbetsbrist. När en uppsägning avser personliga skäl måste det från arbetstagarens sida vara fråga om misskötsamhet som består i t.ex. svårigheter att passa tider, olovlig frånvaro, olämpligt uppträdande, brottsliga gärningar riktade mot arbetsgivaren, arbetskamrater eller i övrigt på arbetsplatsen vidtagna förseelser.

De formella krav som finns avseende uppsägningshandlingens utformning och innehåll gäller oavsett om det är fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. En uppsägning skall från arbetsgivarens sida vara skriftlig och det skall finnas besvärshänvisningar som ger information om vad arbetstagaren har att iaktta för det fall att denne vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. Om en arbetsgivare inte på ett korrekt sätt upplyser om dessa regler blir följden att de tidsfrister som gäller för att väcka talan med mera, väsentligt förlängs.

Waldenberg Melin Juridik handhar många frågor av arbetsrättslig natur. Vi erbjuder rådgivning inom arbetsrätt, granskning av anställningsavtal samt biträde i arbetsrättsliga tvister. Välkommen att höra av Dig om Du behöver hjälp inom arbetsrättens område.

Jordabalken innehåller inte någon definition av begreppet fel men rent allmänt kan emellertid sägas att fel i fastighetsköprättslig mening föreligger om fastigheten avviker från den standard köparen har rätt att kräva. Vilken standard köparen har rätt att kräva kan framgå av avtalet mellan parterna eller om så ej är fallet, bestäms standarden utifrån vad som är normalt för en viss typ av fastighet, det vill säga utifrån vad köparen med fog kan förutsätta vid köpet. Felen enligt jordabalken delas in i tre kategorier; rättsliga fel, rådighetsfel och fysiska fel i konkret eller abstrakt bemärkelse.

Ett rättsligt fel föreligger när köparens möjlighet att rättsligt förfoga över fastigheten är begränsad. Detta kan bero t.ex. på att fastigheten är belastad med panträtter, nyttjanderätter eller andra rättigheter utöver vad som förutsattes vid köpet. Enligt normal standard är fastigheten inte belastad med panträtter, nyttjanderätter och dylikt. Säljaren ansvarar för ett rättsligt fel om köparen inte kände till att rättigheten fanns, det vill säga köparen skall ha varit i god tro. Någon undersökningsplikt för köparen finns inte motsvarande vad som gäller för de faktiska felen.

Ett rådighetsfel föreligger när ett beslut från en myndighet utgör hinder i möjligheterna att använda fastigheten. Beslut om exempelvis ett rivningsförbud måste dock föreligga vid tiden för köpet. Köparen skall kunna utgå från att full rådighet över fastigheten finns, det vill säga att detta är normal standard. Köparen måste ha varit i god tro om felet för att säljaren skall kunna hållas ansvarig. Köparen har inte heller vad avser rådighetsfel någon direkt undersökningsplikt.

Med faktiska fel avses framförallt avvikelser i fastighetens fysiska beskaffenhet. Det kan handla om otjänligt dricksvatten, rötskador, otät skorsten, förekomst av skadedjur med mera. Fastigheten avviker helt enkelt från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Vad köparen med fog faktiskt har kunnat förutsätta, är inte alltid lätt att svara på. En bedömning får göras från fall till fall, faktorer som köpeskillingens storlek kan påverka; om fastigheten har sålts till ett lågt pris får köparen räkna med fler brister. Fastighetens ålder är också en faktor att beakta, är den nybyggd anses köparen inte behöva tolerera fel i samma utsträckning som om byggnaden vore äldre.

När det gäller faktiska fel har köparen en relativt långtgående undersökningsplikt. Denna plikt innebär att fel som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning som bör föregå fastighetsköpet, svarar säljaren inte för. Är felet däremot av sådan art att köparen inte borde ha upptäckt det vid sin undersökning ? och inte heller borde ha räknat med att det skulle finnas ? är det ett så kallat dolt fel. Sådana fel svarar säljaren för, oavsett om denne kände till felet eller inte. Undersökningsplikten fördelar ansvaret för fel, mellan köpare och säljare. Som köpare bör man vara oerhört noggrann och uppmärksam i sin undersökning av fastigheten, då rättspraxis ställer mycket höga krav på köparen i detta avseende. I vissa fall kan dock köparens undersökningsplikt reduceras, så är fallet exempelvis om säljaren har gjort utfästelser avseende fastighetens skick.

För det fall att fel i fastigheten kan konstateras, kan köparen kompenseras på olika sätt. De så kallade felpåföljder vilka kan påkallas är hävning av köpet, avdrag på köpeskillingen och skadestånd. Enligt lag kan man inte kräva avhjälpande av felet, köparen och säljaren kan dock träffa ett avtal om sådant avhjälpande.

Om köparen vill göra anspråk gällande mot säljaren på grund av ett fel i fastigheten, måste köparen reklamera till säljaren inom skälig tid från det att denne märkt eller borde märkt felet. Reklamerar köparen för sent förlorar denne sin möjlighet att göra felet gällande.

Ofta uppstår oenighet mellan köpare och säljare avseende om fel verkligen föreligger och vilken rätt till kompensation köparen i sådana fall skall ha. Detta kan leda till tvistigheter dem emellan. Befinner Du Dig i en liknande situation och önskar juridisk hjälp på fastighetsrättens område, kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

För Dig som har utsatts för ett brott, finns ett antal olika typer av skydd som kan bli nödvändigt med anledning av hot och andra risker. Det finns både sådana skydd som fysiskt skyddar ett brottsoffer och sådana som skyddar brottsoffrets personuppgifter. De som beslutar om skydd och vilket skydd som är lämpligast för en specifik person, är polis eller åklagare.

Besöksförbud, trygghetspaket från polisen (innehållande mobiltelefon och larm), livvakt och underrättelse från Kriminalvården är exempel på olika fysiska skydd. Polisens webbplats har bra information om sådana typer av åtgärder. Fingerade personuppgifter, kvarskrivning och namnändring är exempel på skydd för brottsoffrets personuppgifter.

Exempelvis underrättelse från Kriminalvården innebär att Kriminalvården är skyldiga att i vissa fall lämna uppgifter till den som har blivit utsatt för ett brott, om en dömd och intagen gärningsman. Det gäller framför allt brott där våld eller hot om våld har förekommit. Brottsoffret kan välja att bli informerad om t.ex. vid vilken anstalt den intagne befinner sig, om den intagne kommer att förflyttas till öppen anstalt, om den intagne får permission eller får vistas utanför anstalt, om den intagne friges, rymmer eller uteblir efter permission eller annan vistelse utanför anstalten.

Om någon har utsatts för hot om allvarlig brottslighet mot liv, hälsa eller frihet, finns möjlighet att få fingerade personuppgifter eller livvakt. Det är dock mycket ovanligt och används i princip endast om inte de andra typerna av skydd räcker till.

På Brottsoffermyndighetens webbplats kan Du läsa mer om brottsoffer och vilken hjälp som finns att få.

Den som förvärvat en fastighet ska ansöka om lagfart. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta förvärv, exempelvis köp, byte, gåva, arv, bodelning och fusion. Lagfart är en slags offentlig registrering som visar för allmänheten vem ägaren är; en formell registrering i inskrivningsdelen av ett gjort förvärv. Enligt 20 kap 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades. Med förvärv avses alla typer av s.k. fångeshandlingar där äganderätten övergått på annan och med upprättande avses den dag då handlingen undertecknades.

Att ansöka om lagfart är en skyldighet för den som förvärvat fast egendom, den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite, även om det inte är vanligt förekommande. Att söka lagfart kan också betraktas som en rättighet för förvärvaren att söka och få lagfart; att få lagfart är viktigt i den bemärkelsen att förvärvaren ska kunna ha full kontroll över sitt förvärv och sin egendom.

Sedan den 1 juli 2008 har Lantmäteriet ansvar för inskrivningsverksamheten i landet. En ansökan om lagfart ska göras skriftligen och till ansökan ska alltid bifogas den fångeshandling som ligger till grund för ansökan. Är det exempelvis fråga om en lagfartsansökan på grund av köp ska således köpebrevet bifogas. Fastighetsregistret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare av en fastighet. Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, vilket är fallet i vissa andra länder. Äganderätten övergår i istället i och med att civilrättsligt giltiga handlingar undertecknas. Om överlåtelse av en fastighet inte uppfyller gällande krav kan ansökan om lagfart gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.

Behöver Du hjälp med ansökan om lagfart kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

Om någon är skyldig dig pengar kan du ta hjälp av Kronofogden för att få betalt och driva in skulden. Normalt sett inleder man processen hos Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. Det finns vissa krav som skall vara uppfyllda i en process om skulder. Det måste finnas ett avtal mellan dig och den du anser vara skyldig dig pengar. Det kan röra sig om ett muntligt eller skriftligt avtal. Skulden skall också vara förfallen till betalning, det vill säga sista datumet för att betala skall vara passerat. När du ansökt om betalningsföreläggande skickar Kronofogden kravet om indrivning till din motpart. Denna person kan då välja att betala eller bestrida kravet. Om kravet bestrids kommer Kronofogden informera dig om detta och du kan då välja att låta en tingsrätt pröva frågan. På din begäran skickar då Kronofogden handlingarna till tingsrätten.

Det är också möjligt att den som är skyldig dig pengar visserligen medger skulden men inte kan betala. Kronofogden utfärdar då ett beslut (ett så kallat utslag) där man fastställer skulden.

Du kan hos Kronofogden välja om du vill ansöka om verkställighet. Detta innebär att Kronofogden undersöker möjligheterna att driva in skulden genom utmätning. Ett verkställighetsförfarande är förenat med vissa avgifter. Dessa skall betalas av den som är skyldig dig pengar men om det ej finns några tillgångar kan du som sökande få betala för detta.

Vi på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med dessa frågor och vi biträder också i de tingsrättsprocesser som kan uppstå om kravet på betalning bestrids.

Sambolagen reglerar sambors gemensamma hem, alltså den permanentbostad som man bor i. Det finns flera regleringar som man bör vara medveten om.

Om man som sambos separerar skall den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om den är anförskaffad för gemensamt bruk. Har man flyttat in i sin sambos redan befintliga bostad har man som huvudregel ingen rätt att kräva bodelning av denna.

Den andra delen av regleringen av sambors gemensamma hem är det skydd för befintligt bostad som sambos har genom reglerna kring överlåtelse. Om en bostad är permanentbostad för båda samborna har den ena sambon, även om denne är ensam ägare, ej rätt att utan den andra sambons samtycke sälja, ge bort eller hyra ut den gemensamma bostaden. För att skydda sig mot att så sker kan samborna begära att det hos inskrivningsmyndigheten noteras att bostaden är gemensam bostad för dem båda. En sådan inskrivning skyddar sambon och skall kontrolleras av den som till exempel vill köpa en fastighet.

Ytterligare en regel finns gällande sambors gemensamma bostad. Även om bostaden ej skall ingå i en bodelning, alltså inte är anförskaffad för gemensamt bruk, kan den andra sambon ha rätt att ta över bostaden. Det görs en behovsprövning och man tittar på vem som har störst behov av bostaden. I många fall handlar det om hur barnens fortsatta boende är reglerat. Finns det ej barn i förhållandet krävs synnerliga skäl för att en sambo ska få ta över en bostad som ej skall ingå i bodelningen.

När man beslutat att skilja sig uppkommer ofta många frågor. Nedan följer en kort redogörelse för hur man ansöker om skilsmässa, eller äktenskapsskillnad som det formellt kallas hos domstolarna.

I Sverige ansöker man om skilsmässa hos tingsrätten i det område som någon av makarna bor. Är man överens om att skiljas kan man göra en gemensam ansökan om skilsmässa, det vill säga att båda makarna skriver under blanketten. Är man inte överens eller man av någon anledning inte vill ansöka gemensamt kan också en av makarna göra en egen ansökan. Hos Sveriges Domstolar kan man ladda ner en blankett för att göra ansökan. Blanketten kan användas både för en gemensam ansökan och om en av makarna ansöker ensam.

Ansökningsavgiften för ett mål om skilsmässa är 450 kr och betalas in på det Plusgirokonto som respektive domstol anger på sin sida. Man kan också ringa till aktuell tingsrätt för att få instruktioner om hur man betalar. Det är viktigt att man anger sitt namn och gärna sitt personnummer när man betalar in annars kan det vara svårt för domstolen att hänföra betalningen till rätt mål. Till sin ansökan skall man också bifoga personbevis som inte får vara äldre än tre månader.

Många gånger blir det aktuellt med betänketid innan man får en dom på äktenskapsskillnad. Enligt lag skall man ha minst sex månaders betänketid om någon av makarna har barn under sexton år som bor med den maken. Det är alltså inte ett krav att barnen ska vara gemensamma. Man kan få betänketid trots att man inte har barn om någon av makarna begär det. När tingsrätten beslutat om betänketid sänder de information om detta. Av den skrivelsen framgår också vilka datum som är aktuella, alltså när man som tidigast kan ansöka om att tingsrätten skall utfärda en dom.

Det är viktigt att man fullföljer sin ansökan om skilsmässa när den beslutade betänketiden har löpt i sex månader. Om man inte har ansökt om fullföljd inom ett år från den första ansökan kommer tingsrätten att avskriva målet och man är fortsatt gift. Det är alltså upp till makarna att själva ta kontakt med tingsrätten när de första sex månaderna löpt ut. Tingsrätten skickar inte ut någon förfrågan om huruvida man vill fullfölja sin ansökan eller inte.

I Sverige har man en absolut rätt till skilsmässa. En make kan inte förhindra en skilsmässa, bara begära om sex månaders betänketid. Därefter kan tingsrätten döma till äktenskapsskillnad oavsett en makes invändningar. En svensk dom på äktenskapsskillnad är giltig i många länder på grund av de internationella konventioner som Sverige skrivit under.

Om du har har vidare frågor eller behöver hjälp med din skilsmässa, kontakta oss.

Den 12 mars 2009 beslutade regeringen om en proposition som föreslår en förändring i organisationen för landets länsrätter. Idag finns 23 länrätter i Sverige, genom propositionen föreslås dessa bli tolv.

Regeringen menar att en sammanläggning av länsrätterna är nödvändig för att skapa bättre förutsättningar för specialisering i domstolarna och därmed också skapa en bättre kvalité i dömandet. Genom en sammanläggning får länsrätterna ett större målunderlag vilket också bedöms öka kvalitén i den dömande verksamheten. Vidare föreslår regeringen att länsrätterna skall byta namn till förvaltnignsrätter.

På regeringens hemsida finns ytterligare information kring förslaget och även en uppställning av hur sammanläggningen är tänkt att fungera i praktiken.

Den 5 februari 2009 beslutade regeringen att ytterligare förstärka åtgärderna för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Regeringen har tillsatt Carin Götblad som särskild utredare med uppdraget att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Redan 2007 beslutade regeringen att man skulle intensifiera arbetet mot den organiserade brottsligheten. Regeringen har som mål att personer som ägnar sig åt organiserad brottslighet i större utsträckning skall dömas för sina brott och att förutsättningarna för att bedriva organiserad brottslighet skall försämras. Genom detta menar regeringen att det i större utsträckning kan bli aktuellt för personer att lämna den organiserade brottsligheten. Dessa personer skall då kunna få hjälp och stöd i olika avseenden och målet är att underlätta för den enskilde att lämna den kriminella banan.

Under 2008 fattades tre beslut inom detta område. Rikspolisstyrelsen fick i uppdrag att i samverkan med ett flertal andra myndigheter säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Bland annat skall särskilda aktionsgrupper inrättas vid åtta polismyndigheter och permanenta regionala underrättelsecenter skall etableras. Det andra beslutet innebär att Säkerhetspolisen får i uppdrag att kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på bland annat politiker och myndighetsföreträdare. Det tredje beslutet gav Brottsförebyggande rådet uppdraget att agera ledande i arbetet med att ta fram en samverkansmodell som skall underlätta samarbetet mellan polis och andra myndigheter i frågor kring organiserad brottslighet.

Waldenberg Melin Juridik är en personlig byrå i centrala Göteborg. Byrån arbetar inom flera juridiska områden och befinner sig i ett expansivt skede. Vi söker därför nya medarbetare som vill jobba som allmänpraktiserande jurister på en mindre byrå med nära klientkontakter.

Du kan läsa mer om tjänsten på vår hemsida, eller kontakta oss för vidare information.

Riksbryggan är en paraplyorganisation för lokala Brygganföreningar runt om i Sverige. Brygganföreningar finns bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Nyköping och Örebro.

I sitt arbete utgår Riksbryggan från FN:s Barnkonvention om barnets bästa och att barnet alltid skall stå i centrum. Bryggorna runt om i landet försöker tillgodose de speciella behov som barn med föräldrar som är eller har varit aktuella inom kriminalvården har. Arbetet sker praktiskt, bland annat genom att Bryggorna varje år möter flera hundra barn, men även genom rena opinionsbildande åtgärder. Bryggorna har även årligen kontakt med flera tusen föräldrar genom sina besök på bland annat landets anstalter.

Riksbryggans mål är att kunskapen om dessa utsatta barn och deras föräldrar ökar, för att på så sätt ge dessa en möjlighet att på ett bättre sätt utnyttja de resurser som finns i samhället i form av stöd, råd och behandling.

Brottsoffermyndigheten har ett rikstäckande ansvar för tre områden; brottskadeersättning, Brottsofferfonden och Kunskapscentrum.

Brottsskadeersättning kan Du erhålla om Du drabbats av en personskada. Denna ekonomiska kompensation betalas ut av Brottsoffermyndigheten. Du kan endast erhålla brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten om den som har begått brottet ej kan ersätta Dig för den uppkomna skadan. Vidare är det en förutsättning för utbetalning att Du som skadad ej innehar en försäkring som täcker skadan i sin helhet. Rätt till ersättning för personskada kan finnas även om brottslingen är okänd. Även barn som bevittnat våld mot en närstående har, sedan 15 november 2006, rätt till en särskild form av brottsskadeersättning.

Brottsofferfonden är en fond vars medel delas ut till olika former av brottsofferinriktad verksamhet så som forskning samt ideella och offentliga verksamheter. Fonden erhåller sina medel genom att varje dömd person skall betala 500 kronor till denna om det begångna brottet kan straffas med fängelse. Brottsofferfonden tar även emot gåvor och donationer och delar årligen ut 30 miljoner kronor.

Vidare har Brottsoffermyndigheten som sin uppgift att fungera som ett kunskapscentrum då myndigheten skall samla och sprida information om till exempel forskningsresultat och brottsoffers rättigheter. Informationsmaterial delas ut till både ideella organisationer och offentliga verksamheter. Kunskapscentrum håller också i utbildningar och anordnar seminarier för att sprida forskningsresultat om brottsofferarbete.

Närmare 100 000 människor vittnar i Sverige varje år. Vittnar gör Du för att samhället skall fungera samt för att hjälpa domstolen att döma rätt.

Det är inte krångligt att vittna; berätta bara för domstolen vad Du vet. Som vittne kan man känna ett obehag över att vittna i domstol. Obehaget brukar oftast gå över under förhöret då det inte är så obehagligt att vittna som många kanske tror. Om Du är rädd för någon, eller av annan orsak har svårt att vittna när en viss person är närvarande, kan Du i god tid innan förhandlingen kontakta domstolen. Om domstolen finner det nödvändigt kan den bestämma att den person som Du är rädd för inte skall närvara under förhöret.

Att vittna är en samhällsplikt; det är därför viktigt att Du är i god tid till domstolen. Om Du inte kommer för att vittna kan förhandlingen komma att ställas in, Du kan bli skyldig att betala vite och riskerar att bli hämtad av polis. I vissa fall kan Du även bli ersättningsskyldig gentemot de andra som infunnit sig i domstol. Vid sjukdom är det viktigt att Du kontaktar domstolen i god tid.

Den 10 december 2008 överlämnade utredaren Nils Rekke betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) till justitieminister Beatrice Ask.

Dagens lagstiftning säger att en utredning rörande brott där det misstänks att ett barn under 15 år har begått brottet kan genomföras om utredningen förväntas ha betydelse för socialtjänstens insatser för den unge. Barnbrottsutredningen menar att detta även i fortsättningen bör vara det primära syftet men att det kan finnas anledning att låta fler brott begångna av barn under 15 år bli föremål för utredning. Anledningen till detta menar utredaren bland annat är att man har större möjligheter att sätta in rätt åtgärder för dessa barn om problemen uppmärksammas tidigt.

I betänkandet föreslås att brottsutredning skall vara en huvudregel om ett barn misstänks ha begått ett brott som har ett minimistraff om ett års fängelse. Man vill samtidigt stärka den unges rättssäkerhet genom att utvidga möjligheterna att förordna ett juridiskt biträde. Vidare har man i utredningen tagit upp frågan om att socialtjänsten skall kunna ha medarbetare regelbundet stationerade hos polisen för att i större utsträckning kunna medverka vid förhör. Genom en sådan stationering skulle man även kunna få positiva effekter på andra plan, som till exempel att kännedomen om barn- och ungdomsbrottslighet ökar.

Utredningen har vidare tagit upp frågan om tvångsmedel i form av kroppsbesiktning, till exempel DNA-test. Det föreslås att denna typ av tvångsmedel skall kunna användas om den unge misstänks för ett brott för vilket är föreskrivet ett minimistraff om ett års fängelse. Drogtest skall kunna tas om den unge misstänks olovligen ha brukat narkotika, dock skall man endast få genomföra dessa test om det anses av synnerlig vikt för socialtjänstens bedömning av nödvändiga insatser.

På regeringskansliets sida för pressmeddelanden kan du finna ytterligare information om betänkandet.

I domstol handläggs framförallt fyra typer av ärenden; brottmål, tvistemål, konkurser och domstolsärenden. Ett domstolsärende skiljer sig något från tvistemål och brottmål i fråga om handläggningen varför denna typ av ärende kort beskrivs nedan.

Domstolsärenden kan handla om många olika frågor, allt från förvaltare och god man till bodelningsförrättare och försäljning av samägd egendom. Ett domstolsärende initieras genom en ansökan som skickas in till domstolen, dock inte en stämningsansökan. Domstolsärenden avgörs oftast på handlingarna, det vill säga att man inte har någon förhandling där parter och domstol träffas. En part i ett domstolsärende kan ansöka om att tingsrätten skall ha en muntlig förhandling, ett sammanträde, och domstolen fattar då ett beslut om huruvida man anser det vara behövligt med sammanträde eller ej. Ett sammanträde i ett domstolsärende skiljer sig något från en huvudförhandling i tvistmål. Parter och domstol är något friare i fråga om upptagandet av uppgifter och man använder sig inte av edsbundna vittnen i samma utsträckning som i tvistemål. Efter ett sammanträde har domstolen möjlighet att fortsätta skriftväxlingen mellan parterna om man så önskar, något man ej kan göra efter en huvudförhandling i tvistemål. Ett domstolsärende avgörs genom ett beslut, inte en dom. Beslut i domstolärenden kan man överklaga till Hovrätten där det i många fall krävs prövningstillstånd.

När man har för avsikt att ge en fastighet i gåva till någon är det viktigt att göra detta på rätt sätt. Lämpligen upprättar man ett gåvobrev. Gåvobrevet kan sedan ligga till grund för en ansökan om lagfart för gåvotagaren. När man upprättar ett gåvobrev finns det ett antal saker att tänka på, vissa endast tillämpliga vid gåva av fastighet, vissa generella för alla typer av gåvor.

En mycket vanlig formulering i ett gåvobrev är att man reglerar att gåvan ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. På så sätt skyddas egendomen om gåvotagaren skulle skilja sig. Vidare är det vanligt att man funderar över om gåvan ska utgöra förskott på arv eller ej.

Om man ger en gåva till ett av två barn och inte reglerar något om arvsförskott kommer gåvan vid arvsskiftet ses som förskott. Har man för avsikt att skänka till exempel en fastighet och vill att arvet vid ett senare tillfälle ska delas lika är det viktigt att man klargör detta. För det fall att alla i syskonskaran får lika del i fastigheten har detta mindre betydelse vid gåvotillfället. Många förbehåller sig rätten att få nyttja fastigheten efter att de skänkt bort den till exempelvis barnen. På så sätt kan man fortsätta besöka sin sommarstuga eller sitt torp, eller bo kvar i sin bostad även om gåvotagaren äger denna.

Arvs- och gåvoskatten är numera borttagen varför man inte behöver överväga de skattemässiga konsekvenserna i lika stor utsträckning idag som för några år sedan. När det gäller gåva av fastighet måste man dock ha i åtanke att gåvotagaren kommer vara den som efter gåvotillfället betalar fastighetsskatten. Det är också viktigt att ha i åtanke sådant som fastighetsförsäkring och liknande när man skänker bort eller tar emot en fastighet.

Ett vanligt gåvobrev behöver inte registreras för att vara giltigt, sker gåvan mellan makar skall dock registrering ske vid tingsrätten.

Vi på Waldenberg Melin Juridik hjälper dig gärna att upprätta ditt gåvobrev och i de flesta fall kan vi erbjuda ett fast pris. För den som önskar bistår vi även med ansökan om lagfart.

Behöver du juridisk hjälp under julhelgen? Dagarna kring jul- och nyårshelgerna kommer Waldenberg Melin Juridik ha följande öppettider:

23 december: 08.30 ? 12.00
29-30 december samt 2 och 5 januari: 09.00 ? 15.00

Välkomna att kontakta oss med frågor även under mellandagarna. Vi vill samtidigt önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

I vissa mål har tingsrätten möjlighet att utfärda en så kallad tredskodom. Detta är en dom som innebär att målet inte prövas i sak utan att man dömer till den ena partens fördel på grund av andra omständigheter. Sådana omständigheter kan vara att den andra parten inte svarat på en ansökan om stämning eller inte infunnit sig till en förhandling. För att tingsrätten skall kunna utfärda tredskodom krävs att man med säkerhet vet att berörd part har delgivits ansökan om stämning eller kallelse till förhandlingen. Dessutom skall den part som genom domen vinner målet har yrkat på tredskodom.

För det fall en tredskodom utfärdats har förlorande part möjlighet att begära återvinning av domen inom en månad. Målet tas då upp igen. Om återvinning inte begärs vinner tredskodomen laga kraft. Har du fått en tredskodom och behöver hjälp med att ansöka om återvinning, kontakta oss.

Tredskodom får endast utfärdas i mål där förlikning är tillåten. Man kan således inte utfärda tredskodom i till exempel mål om vårdnad om barn eller barns boende.

Stalkningsutredningen föreslog den 7 oktober i år att personer som utsatts för förföljelse, hot eller trakasserier skall få ett förstärkt skydd. Bland annat föreslår man att så kallad stalking skall införas så som ett brott; olaga förföljelse. Idag finns ingen övergripande lagstiftning mot just stalking, utan domstolarna bedömer var och en av handlingarna för sig. Förslaget innebär en möjlighet att beakta samtliga gärningar som begåtts inom ramen för en systematisk förföljelse och skapa en helhetsbild. Den som gör sig skyldig till detta brott kan dömas till fängelse i högst två år. För grova fall föreslås straffet vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år.

Man föreslår också att den nuvarande lagen om besöksförbud ersätts av en lag om kontaktförbud. Lagen skall ge möjligheter till elektronisk övervakning av förbudspersonen och polisen ska på så sätt kunna varna den utsatte samt ingripa vid en överträdelse.

Stalkingutredningen konstaterar att nästan 200 000 personer har drabbats av stalkning, d.v.s. en form av systematisk förföljelse det senaste året. Ungefär 15 000 personer tvingas varje år flytta efter att de har utsatts för stalkning. Behovet av en reglering är således stort. Du kan läsa mer om stalkingutredningen på regeringens hemsida.

Svenska domstolar använder i vissa fall så kallad förenklad delgivning när de sänder handlingar till parter i mål och ärenden. Förenklad delgivning fungerar på så sätt att den aktuella handlingen skickas med vanlig post den ena dagen och tidigast dagen efter skickas ett meddelande om att den aktuella handlingen sänts. Handlingarna skickas till personens senast kända adress. För att få använda förenklad delgivning krävs att personen delgivits information om att så kommer att ske vilket vanligtvis sker genom att man medsänder information i det första brevet från domstolen. Inledande brev från domstolar delges i princip alltid på vanligt sätt, alltså med bevis om delgivning. På så sätt kan också domstolen veta att informationen om förenklad delgivning kommit fram.

Har ett mål påbörjats hos till exempel kronofogden eller polisen kan dessa myndigheter ha upplyst om att förenklad delgivning kan komma att användas i fortsättningen. Med stöd av ett sådant meddelande kan domstolen få sända även det första brevet med förenklad delgivning.

När domstolen har avsänt båda de handlingar som krävs enligt reglerna om förenklad delgivning anses man delgiven när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post. Då domstolar och myndigheter använder senast kända adress för denna typ av delgivning är det viktigt att man meddelar adressändringar om man har pågående mål till exempel i en tingsrätt.

Om du får ett meddelande om att du tillsänts en handling enligt reglerna om förenklad delgivning men ej erhållit någon handling skall du ta kontakt med berörd domstol.

Regeringens utredare, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, föreslog i ett betänkande av den 25 juli 2008 att en av barnets vårdnadshavare i framtiden ska kunna ges rätt att på egen hand fatta beslut i vissa angelägenheter som rör barnet utan att denne är ensam vårdnadshavare.

Dagens lagstiftning förespråkar att föräldrar med gemensam vårdnad gemensamt skall fatta beslut i frågor som rör barnet. Detta vållar ibland problem då boendeföräldern skall flytta och den andra vårdnadshavaren motsätter sig en flyttanmälan. Vidare kan det skapa konflikter vid beslut om skola, vård eller dagis. Lösningen på dessa problem är idag att den ena föräldern anförtros ensam vårdnad, något som kan göra att barnets relation med den andra föräldern försämras och den förälder som fråntas vårdnaden inte har möjlighet att vara fullt ut delaktig i barnets vardag.

I betänkandet föreslås att en av vårdnadshavarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några utpekade områden. Barnets andra vårdnadshavare ska då inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.

Betänkandet innehåller även ett förslag om att den förälder som barnet enligt beslut ska bo tillsammans med får bestämma var han eller hon ska bo tillsammans med barnet. Detta är en viktig del av betänkandet då frågor om flytt för barnen ofta skapar långtgående konflikter som inte sällan slutar med att Skatteverket får besluta om folkbokföring för barnen. På regeringens hemsida kan du läsa mer om betänkandet och ladda ner hela utredningen.